Efterkrigsbilar

Bilens utveckling har skett snabbt och på bara hundra år har vi sett hur samhället gått från häst och vagn till fartfyllda monster till sportbilar. Dock skedde den snabbaste utvecklingen först efter andra världskriget då den japanska bilproduktionen kom igång på allvar och världens marknader öppnade upp efter de långa åren av krig. Dock innebar andra världskriget betydande teknologiska framgångar som kom att revolutionera biltillverkningen. Här tittar vi på några bilar som var efterkrigsbilar. Dessa bilar var dock inte alltid de bästa eftersom resurserna var få i länder som Tyskland och England.

Trabant

I östblocket var utvecklingen inte alltid snabb, men i Östtyskland som också kallades för trabant-476750_640DDR lyckades man få ihop en bil som i alla fall liknade en bil, även om den lämnade mycket att önska. Trabanten kunde man köpa efter att ha stått i kö i flera år och namnet kom av tyskans för satellit efter ryssarnas Sputnik. Bilen producerades i flera olika modeller mellan 1957-91.

Problemen med bilen var extrema. För det första var det en smutsig bil som var mycket förorenande. Den hade också en tvåtaktsmotor som saknade bränslepump! Istället satt bensintanken högst upp i motorn och bensinen rann ner i motorn via gravitationen. Detta ledde till bilen ofta fattade eld när den krockade. Dessutom var toppfarten bara 100 km/h och dit tog det hela 21 sekunder från start.

Därutöver var man tvungen att manuellt kolla hur mycket bensin som var kvar i tanken genom att kontrollera med en sticka. Dörrarna var också gjorda av plast vilket gjorde att de ofta föll av.

Messerschmitt KR175

Efter kriget var flygplanstillverkaren Messerschmitt förbjudna att tillverka flygplan. Därför gjorde man mikrobilar istället som många hade råd med. En av dessa var KR175 som kallades för Kabinenroller och som också fick en uppföljare i KR200. Denna satte flera hastighetsrekord för mikrobilar och ser ut som en blandning av en flygplanscockpit och bergochdalbanavagn. Bilen hade ingen ratt utan man styrde med ett avancerat cykelstyre istället som gav mycket bra resultat. Dock fanns det bromsar och koppling, men bilen var inte speciellt säker med dagens mått mätt. Bilen inspirerade också tillverkaren FMR att bygga sportbilen Tg500 som dock hade en maxhastighet på 126 km/h när den kom 1951.

Austin-Healey

Detta var en brittisk sportbilstillverkare som gjorde bilar mellan 1953-70. Healey hade gjort bilar under eget namn, men när Austin erbjöd företaget möjligheten att bygga bilar med deras motorer mot att de använde Austin i namnet. Den första bilen blev en Austin-Healey 100 med en V6 som blev en stor framgång. Austin-Healey Sprite var dock en billig sportbil som också blev en stor succé, men eftersom den nya ägaren British Leyland inte ville förnya kontraktet med BMC motorn så förvann Austin-Healey från marknaden 1971.